När jag tittar tillbaka ser jag hur mycket jag har förändrats, hur annorlunda jag är idag jämfört med då. Visst, jag kanske ser ut likadant och min personlighet kanske inte är så förändrad, men ändå är jag helt annorlunda. För ett år sen trodde jag aldrig att jag skulle hinna förändras så himla mycket på bara ett år, då trodde jag att visste vilka som var mina riktiga vänner, vilka som jag skulle hålla fast vid, men allt har förändrats. Jag kan inte säga att jag vill gå tillbaka till det jag hade förut, för det jag har nu är mer än bra, men det jag hade förut var också mer än bra. Jag kan inte säga att jag vill vara som jag var förut, för då hade jag inte varit mitt riktiga jag, det hade kännts som att jag låtsades vara någon annan. Jag vet inte hur jag kommer vara om några år framåt, kanske är jag helt annorlunda då också, eller så kanske jag är som jag är nu? Jag kanske t.o.m. är som jag var förut? Det är bara att ta dagen som den kommer. Visst, det kanske är jobbigt att förlora någon man stått nära, men det visar ju bara hur mycket man förändrats och hur mycket man orkar kämpa för den personen, bara för att man är riktigt tighta en gång betyder inte det att man alltid är lika tighta. Man förändras, det gör alla, men tillslut hittar man sitt riktiga jag, det "jag" som man vill hålla fast vid.

Tiden går fort, inget man kan göra åt det.

Det här var jag för länge sedan.


Det här är jag idag.