♥ är en plats där man förvarar sina vänners kärlek
Är i chocktillstånd. Ofattbart. Denna värld är obeskrivlig, obeskrivligt orättvis. Hemsk. Du försvann alldeles för tidigt, du borde varit här nu. Men kommer aldrig glömma alla år jag fick med dig när vi växte upp tillsammans, är tacksam för det och jag kommer alltid minnas dig som min gladaste vän med ett leende på läpparna varje dag. Du var han som jag har känt sen jag bara var tolv dagar gammal och nu finns du inte här längre. Det finns inga ord i världen som kan beskriva känslan. Helt ofattbart. Fina barndomsvän. Mitt huvud är tomt just nu. Inga ord. Vila i frid så ses vi sen, Marcus. Du fattas här ♥
keep your head up keep your mind set
Vart försvann alla somriga och lyckliga dagar? Jag behöver er. Helst igår.
you wanna keep quiet keep it on the right side
Helgen bjöd på en natt i sandviken som inte alls var så himla kul, med massvis av människor och sen regn, regn och mera regn. Och igår tog jag en välbehövlig övernattning hos min fina storasyster, har sovit hur bra som helst - märks när man har blivit för fäst vid att sova vid en person och sen helt plötsligt inte får det. Och idag har jag jobbat på och slitit i regnet, nu börjar verkligen jobbet ta kål på mina krafter. Sen tog jag några dopp med emil och jacob innan ja slängde mig själv in i solariumet, och nyss drog mina fina guldkorn hem härifrån. Så då skickade jag iväg en lyckobeställning till gina tricot och nu är planerna några avsnitt lost och någon nutellamacka samt äppeljuice - ibland får man ju.
och jag låg vaken som så många gånger förr
Dagarna bara rusar förbi, nästan för fort men jag vill samtidigt bara att den ska gå snabbare. För vet ni vad? Nu är det bara 18 dagar kvar tills jag och min fina kompis far utomlands och tills detta energikrävande jobb avslutas och sommarlovet får börja på riktigt. Vad har ni missat under dessa dagar? Ni har missat att jag har sagt hejdå åt årskurs ett och gått in på sommarlov vilket firades, påbörjat ett sommarjobb på fotbollsskolan med fina människor och energiska barn, fått fräknar & börjat le smått igen.
silence speaks when words can't
De senaste dagarna har inte varit de bästa i mitt liv, allt har hänt. Och trots att jag har för mycket sprickor för att ens orka gå till skolan så tog jag tag i mitt annars trasiga liv och gjorde mina sista arbeten för den här årskursen - så nu har jag sommarlov och nästa gång jag får några böcker som ska förstöra mitt liv och hjälpa mig få ett jobb så går jag i tvåan och har bara fyra månader kvar tills jag fyller arton fantastiska år. Och vad ska jag göra åt detta sommarlov? Direkt efter nästa helg påbörjar jag mitt tre veckors jobb som jag besviket tog emot då alla andra sagt nej och hoppas de veckorna går fort, för om 29 dagar far jag och en bästa vän till ett annat land i tre veckor och det enda jag ska göra där är leva livet. Hoppas alla sprickor läker snart och att jag slipper vara tom inombords, för det är det jag är, tom. Vill bara att livet ska läka så jag kan vara glad och längta till något av alla fina planer jag har för den närmsta framtiden. Och med de ovanligt dystra orden vrider jag huvudet ner i kudden och försöker sova.
