// poserat framför kameran med två andra kvinns en rolig kväll / spenderat tid på sjukan / firat pappa 50 år ♥ / jobbat häcken av mig på ica //

Hej hå hej hå va tiden gå. Men det är helt enkelt för att livet är i glans just nu, för vet ni vad? För exakt en vecka sen fick jag äntligen mitt efterlängtade förbaskade körkort! Jag trodde jag hade överskattat livet med körkort, livet som en fri fågel. Men ack vad jag hade fel, det är så härligt och kan redan lova att få körkort är ett av människans topp tio ögonblick i livet. Inte nog med att jag har rullat runt på fyra hjul den närmsta veckan så har jag även fått en till liten kusin, så söt så ja ba vill äta opp na. Och nu ska jag skjutsa lillasyster på träning och sedan fara till min pojke och rusta upp hans toalett med nya ikeaprylar. 

Men fredag var även en känslosam dag. För i fredags skulle marcus fyllt arton år. Han skulle blivit precis lika gammal som mig. Och som vi har väntat på den här månaden i så många år när vi var mindre. Det gör ont i precis varje liten skör kroppsdel med vetskapen om att han inte fick uppleva den, och att hans familj fick uppleva den utan honom. Så ont. Jag hälsade på graven med mitt hjärtat i halsgropen, och öppnade mig totalt. Så skör och sårbar. Jag undrar om du lyssnade, och om du skrattade åt mig så som du alltid skrattade. Ett sånt där skratt som bara gjorde att ingen kunde hålla sig för skratt. Jag undrar om du har hittat vänner i himlen som skrattar med dig nu. Saknade du, vi kommer aldrig glömma bort dig.

// drömmer mig bort hit //

Dagarna som artonåring har mest spenderats framför/under/ovanför körkortsboken, och nu är jag jäkligt less. Orden mina ögon registrerar verkar flyga ut innan de ens hunnit landa i min vänstra hjärnhalva. Men vad händer annars i mitt liv då? Inte mycket. Jag tränar som en dåre för att slippa tänka på plugget och det känns otroligt bra. Idag har jag unnat mig själv hugo boss parfym - nuit. Har även börjat slänga ett getöga över mina val för åk tre samt min framtid, vilket resulterade i högskolenoja då jag insåg att jag helt klart har långa år kvar tills jag ens har möjligheter att nå mitt mål. Fast nu är mina planer att bocka av en bra film med en tekopp bredvid mig nerborrad under täcket och rensa mina tankar, innan även denna kväll kommer innehålla intimitet och obeskrivliga känslor med min kära körkortsbok nr 21. Tror jag behöver det. För mina öron brinner och mitt huvud har aldrig varit såhär tungt. Hör av mig när jag inte är lika utmattad. 

Den här helgen har varit så bra. Både underbar och bäst. Kanske för att jag känner de finaste personerna i världshistorien. För i fredags så blev jag bjuden på middag av min fina pojke, och i lördags så blev det utgång. Vi hamnade flera stycken i en lokal och där spenderade jag min sista natt som sjuttonåring. Dansade och drack goda drinkar hela natten lång, och hamnade inte i sängen förrän vid tre. När jag lyckats ta mig upp ur mitt komatillstånd igår så gällde det att födelsedaga hela dagen lång. Jag tror jag hann fika minst fem gånger, men sånt får man ju göra när man fyller år. Fick världens bästa födelsedag tillsammans med både släkt och fina vänner, samt världens bästa presenter, tack tack tack ♥ Idag är det en ny dag med ny ålder, nya tag och nya möjligheter. För gissa vad, nu är jag äntligen arton jordsnurr runt tellus! Det här året kommer bli toppen, vänta bara och se. 

2012. Detta, tragiska och sorgliga men ändå fina på sitt eget sätt, år tar slut om sex timmar ungefär. Jag har jobbat och stått i hela dagen och nu har jag just klivit ut från duschen för att invänta min finaste person som jag ska bjuda på middag då vi båda är föräldralösa en dag som denna. Borde sätta igång att göra mig nyårsfin med klänning och hela köret, men känner att jag måste blicka tillbaka på detta år innan det. 

Det här året har förändrat allt, har förändrat mig. Borde säga att förra året, året jag flyttade hemifrån och fick hjärtat krossat gjorde det. Men efter det här året så kan jag gott säga att det var ingenting jämfört med detta. Det började med att på våren och vintern vara så fin och underbar till att på sommaren bli världens sämsta och jobbigaste på länge. Jag har varit med om saker jag aldrig trodde jag skulle orka. Sommaren började med cancer, den där helvetes äckliga cancern. Och fortsatte med att han, killen jag känt längst i hela mitt liv, min bästa vän på grundsskolan, han som hjälpte mig upp när jag inte hade någon annan de första fyra åren i skolan, dog. Ja, han dog, och jag har ännu inte förstått det. Så overkligt, så hemskt. Äckliga cancerhelvete och dödsfall. Och när allt var som värst, så skickade min fina pappa iväg mig till kroatien med min bästa vän vilket förändrade allt. Jag kunde andas igen och jag levde, åtminstone för en månad. Du är min hjälte pappa. Jag for hem lite tidigare än väntat därifrån för att sjunga på marcus begravning, och det var det jobbigaste jag någonsin gjort, i hela mitt liv. Men även det finaste jag någonsin gjort och kommer kunna göra. 

Men det här året har inte bara varit sorg och tårar, för jag har växt. På sätt jag inte trodde var möjligt. Och jag är tacksam nu att vi har klarat ett halvår av cancerhelvetet bra och att jag nu kan minnas tillbaka på marcus utan att brista ut i gråt varje gång. Jag inledde hösten med att börja både tvåan och få ett jobb, vilket visade sig vara en riktigt tidskrävande sak. Jag har stressat, jobbat och varit förbannad mycket då alla vet att jag inte kan hantera stressiga situationer. Jag har även träffat världens snällaste och finaste kille, som jag inte alls förtjänar på något sätt. Han gjorde detta halvår till det så mycket bättre. Julen var mysig och fin, för det är inte ofta hela familjen är samlad på samma ställe. Nu ska jag fira in det nya året, 2013, med mina vänner. Även fast jag inte får chansen att fira in det med båda mina solstrålar, så ska vi göra det bästa av saken. För vet ni vad? Inget kan stoppa denna kvällens humör då jag fyller arton heliga år om tretton ynka dagar. 2013 ska vi göra till så mycket bättre.

Idag är dagen de flesta väntat på, dagen med stort D, julafton. Jag kan inte förneka att även jag har varit under granen och klämt och kännt, men det är de som hör till julen. Trots att jag har mina föraningar om vad som komma skall så kan ja inte förneka att ja fortfarande undrar och längtar litegrann. Julafton kommer alltid bringa fram barnet inom oss, och det är härligt. Har inte haft någon julkänsla iår, inte heller förra året eller året innan det. Håller vi på att bli vuxna? Sen sist jag besökte er så har jag avslutat en termin, varit i haparanda med en fin kille och besökt hans familj i överkalix. Har även varit på stan bland vårt stora utbud, skämt och sido, och inhandlat diverse nödvändigheter. Jag jobbade i fredags och i lördags var de släktträff hemma hos oss. Den var fin även fast jag var där i knappt två timmar och sedan for till porjus med en drös människor för att skrämma upp oss själva på ett barnhem vi aldrig hittade, men resan var ju kul. Jag förmodar att halva sverige satt och spelade bingolotto uppesittarkväll igår, precis som jag. Jag vann ingenting men farfar vann en nyårslott, så himla fint att sitta där med fina släkten och spela precis som alla år förr. Nu ska jag kliva upp och äta frukost med de resterande överlevarna från jordens undergång som aldrig skedde i fredags, och sen invänta julmat, kalle anka och julklappar. Ha en riktigt god jul, mina få men trogna läsare!

Andra advent, lucia och 121212. Alla dessa dagar har varit och försvunnit och snart dör jag stressrelaterat. Men julen är mysig, snart fyller jag år och ni kan hitta mig bakom kassan på jobbet resten av kvällen, finemang. 

December månad, det gick snabbt. Första advent har varit och försvunnit, och jag har hunnit fastna för julkalendern fastän den inte är så speciellt fängslande. Prov och inlämningar och prov igen, men snart jullov. Mitt huvud är inte i topp skick just nu, ofokuserad och längtansfull men samtidigt ångerfull. Vill inte att det ska vara jullov så snart för har inte nog med tid att få in alla inlämningar men ändå så längtar jag så fruktanssvärt tills ledighet och födelsedag, vilket är om 39 heliga dagar! Vet att ni är ett sjuhelsikes fan av mina nedräkningar. Nu jobba jobba jobba, och tidigare idag har jag gymma gymma gymma. Livet klingar fint ibland och jag älskar träning. Imorgon ska jag på intervju och ihelg ska jag till finaste byn. Det är ungefär lika vackert som guld och dig. 

 

Har varit sjuk hela veckan, ni kan inte ana hur less jag är, för nu vill jag träna!! Har hållt mig undan från träningen hela veckan, och börjar känna en oerhört stor craving efter svett och massvis av endorfiner. När blev jag en sådan träningsnarkoman? Har suttit hela dagen idag och blandat plugg med gamla con amore-filmklipp. Det väckte upp den nostalgiska sidan i mig, och som man saknat julen och lucian med con amore, det är en helt annan känsla. Har funderat länge nu på varför jag aldrig mer har julkänsla, och tror det slog rätt nu efter många många månader, det måste bero på att vi inte längre samlas 60 människor i ett litet rum och sjunger julsånger nåmer. Ihelgen ska jag jobba, och förhoppningsvis kunna klämma in massvis av träning också om min förkylning skulle ta ner kinesiska muren som den lyckats bygga upp inom mig. Nu är det torsdag, och alla vet vad det betyder - fredag imorgon. Fredag för mig den här gången innebär en engelska bokanalys som ska in som inte ens är halvfärdig, en svenska redovisning av något jag inte förberett ännu och jobb i 5 timmar. Hej va det går, men är ganska glad ändå.

Känns som att det var igår jag skrev sist men nu visar det sig att det är fyra, snart fem, dagar sen. Och min fråga är då, hur fan kunde det gå så snabbt? Sen jag skrev senast har jag och hanna hunnit få slängkyssar av världseliten alexander legkov på gymmet, och även hunnit åka lite längdskidor och blivit utsatt för extrem träningsvärk från ett extremt tungt gympass. Den här helgen har susat förbi, men vad gjorde de när man tagit vara på varenda timme? I fredags var det worldcup-invigning på stan, och sen for jag och en bra pojke hit för fredagsmys + johan falk. I lördags blev man väckt olagligt tidigt och for sedan upp på dundret för att heja fram marcus hellner till en tredje plats och charlotte kalla till en fjärde, måste även säga superbra gjort av norskarna! Sen vart de lördagsmys och tidig sömn för att tvingas kliva upp, lite senare idag men ändå olagligt tidigt, och heja fram de båda svenska lagen till silverplacering som de förtjänade så bra. En sammanfattning av den här helgen måste vara: längdskidor och sömn. Perfekt helg för min dåligt timeade förkylning som valt att dyka upp nu när jag vill ha den som minst. Har just fört över lite programmerings-info till huvudet och nu ska jag krya min kropp genom att sova som en ängel.

Även fast jag samlat alla skolarbeten på hög och vill slita av mig håret vissa gånger, och även fast inget har förändrats sen tidigare, så har de gjort det ändå. För nu är jag glad, riktigt jävla glad. Morgonen kunde inte börja bättre faktiskt, och skoldagen har varit så himla skön när jag fått bortgjort ganska mycket plugg. Igår var vi på bio i kiruna, sista twilight, och den var mysig men inte alls vad jag hade förväntat mig. Ger den sju av tio. Har just kommit hem från ett två timmars tungt pass på gymmet, och det är så sjukt inspirerande när man ser skillnad. Har hållt igång nu med gym 3-4 gånger i veckan i flera veckor, och jag är så himla stolt över mig själv att jag inte gav upp så lätt den här gången! För nu känns de enklare, nu är det inte lika svårt att pallra sig till gymmet längre. Dagarna går och allt blir bara bättre och bättre känner jag, och det måste nog vara för att jag har vuxit. Den här sommaren har jag vuxit, som fan, för jag var tvungen. Och nu är jag glad för att det är över, jag har kommit framåt några steg i livet och nu kanske jag äntligen törs släppa in folk som jag aldrig annars vågat. Om 53 dagar fyller jag 18, och om 61 dagar ska jag banne mig ha körkort!! Vet inte om det är endorfinerna eller jag som talar just nu, för detta inlägg blev en aning glatt, men jag hoppas det håller i sig! Nu ska jag låta mina leder och muskler vila ut framför ett avsnitt gossip girl, så det här var allt från mig för denna gången.

 

Nio dagar sen jag besökte denna dystra bloggen sist, och jag försöker verkligen att finna gnistan att ta upp bloggandet igen, jag lovar. Hade kunnat säga att allt annat tar upp min tid och att jag inte har någon att ge, men då hade jag ljugit. Sanningen är den att jag helt enkelt inte vet vad jag ska säga. Ni kanske har märkt att de senare inläggen jag skrivit har varit lite dystra och tråkiga så jag har helt enkelt bestämt mig för att sluta blogga om såna saker, för jag själv vet ju hur tråkigt det är att läsa en dyster blogg när man själv inte fattar ett jota av vad/vem bloggaren menar. Så nu ska det bli bättring här, ska verkligen försöka slänga in några bilder då och då också!

Sen jag skrev här sist har det faktiskt inte hänt så himla mycket, dagarna går faktiskt åt till hemskt mycket skola. Försöker finna orken att plugga men har verkligen inte kommit någonstans, alls. Inte ens i denna eviga hemska stress finner jag orken att sätta mig ner och slå upp böckerna, det kommer i andra hand just nu faktiskt. Tyvärr. Jag tackar mina B'n och A'n i ettan för detta året kommer inte sluta roligt. I helgas for jag till lå för att träffa fina mormor och köpa massvis med grejer och igår var jag på gymmet i nästan två timmar med elina och körde styrka. En rolig sak är att jag idag verkar ha bestämt mig för att ta ut tummen ur röven och gjort lite vettiga saker - såsom lovade bilder från halloween vilket ni kan se ovan. Har även skramlat ihop lite bilder från några andra dagar. 

Innan jag avrundar detta, faktiskt ovanligt långa, inlägg så vill jag även passa på att hylla min pappa. Det var farsdag i söndags, och jag och mina syskon gjorde tårta och gav honom en present, det x tusen är han helt klart värd. Jag tror inte han vet hur stor påverkan han har haft på mitt liv, hur fantastiskt fint liv jag har fått pga honom.  Han har lärt mig allt jag kan och jag är så tacksam för att just han är min pappa, jag kan inte ens föreställa mig ett liv utan honom. Jag älskar han trehundra varv runt månen. Han är min största hjälte. 

Lovet gick snabbt, nästan för snabbt och nu är vi tillbaka i våra dötråkiga rutiner. Jag spendera sjukt många timmar på gymmet förra veckan, och under helgen var de halloween! Riktigt nöjd med hur jag klädde ut mig, kan lägga upp bilder när jag fört över dom till datorn Sen igår har jag suttit och letat runt efter information om ett projekt arbete jag hade velat göra i trean, verkligen, så himla mycket. Det hade kostat många tusenlappar, men det är det definitivt värt. Ska googla runt lite mer om detta och så får vi se hur det slutar. Nu är det november, och 68 dagar kvar tills jag fyller år. Vintern är här, flera decimeter snö och jag snart kan vi fara på dundret. Allt för mig.